Toppmenyns begränsningar och hur vi undviker dem i framtiden

De allra flesta kommunsajter, även goteborg.se, har idag en så kallad toppmeny som ligger horisontellt i sidhuvudet på sajten. Tanken är att besökaren i toppmenyn ska välja den övergripande menyrubrik, till exempel ”Bygga och bo” eller ”Omsorg och hjälp”, som (förhoppningsvis) innehåller svaret på den fråga eller ärende som hen har.

När det kommer till vilka rubriker som ska finnas i toppmenyn följer de flesta kommuner ett likartat upplägg, mer eller mindre baserat på den fiktiva kommunsajten Funkabodas struktur. Funkaboda är framtagen av tillgänglighetskonsulterna Funka Nu i samarbete med ett flertal av landets kommuner. Här har Funka Nu gjort ett imponerande arbete i att användningstesta vilka menyrubriker som är begripliga för besökarna och vilka av kommunens tjänster som ska sorteras in under vilka rubriker.

Svårt att kategorisera in ämnen under abstrakta rubriker

Trots detta mastodontarbete uppstår problem med de delar av den kommunala servicen som är svår att kategorisera in under någon av dessa ganska abstrakta menyrubriker. Hur gör vi till exempel med ämnet ”konsumentrådgivning”? I Funkabodas struktur placeras ”konsumentrådgivning” under ”Omsorg och hjälp”. Inte glasklart, men det är svårt att hitta någon bättre placering.

I teorin finns det ju en väldigt enkel lösning på detta: Vi behöver fler menyrubriker! Ju fler menyrubriker vi har ju mer konkret kan vi beskriva vad som faktiskt gömmer sig därunder.

MEN… då fungerar det inte med en toppmeny. Maximalt kanske en sajt kan klämma in 10-12 rubriker i en toppmeny, men sen är det av utrymmesskäl stopp. Vad är då alternativet? En vänstermeny? Då blir det, åtminstone för en kommunsajt, troligtvis en väldigt lång och svårnavigerad vänstermeny. Och känns inte vänstermenyer på startsidan väldigt 2005…?

Låt menyn ta upp hela sidan

Vår lösning framöver för goteborg.se är att dela upp de 10 abstrakta rubrikerna vi har i toppmenyn idag i ett tjugotal betydligt mer konkreta rubriker och låta menyn ta upp hela startsidans utrymme.

Förutom att vi får plats med betydligt fler menyrubriker på startsidan får vi även ett tydligare fokus på just navigeringen på startsidan. Genom åren har vi i användningstester ofta sett att våra besökare blir lite överväldigade av alla olika länkar vi har på startsidan.

Idag finns på goteborg.se – förutom toppmenyn – länkar till nyheter och aktuellt (fyra olika varianter!), länkar till generella kontaktuppgifter, länkar till varje enskild förvaltning och bolags kontaktuppgifter, länkar till populära tjänster, bildlänkar till kampanjer samt ett flertal länkar i sidhuvud och sidfot. Om du som besökare inte är van internetanvändare är det inte helt lätt att veta var man ska fästa blicken, vad som är relevant för just MITT ärende.

Genom att låta menyn ta upp hela sidan tvingar vi oss själva att ta bort en hel del av det som idag finns på vår startsida och därmed förenkla för besökaren. Färre val och fokus på det som faktiskt är viktigt för besökaren för att ta sig vidare.

Och detta gäller inte bara startsidan. Tanken är att hela sajten ska fungera på detta sätt. Besökaren ska hela tiden kunna använda merparten av skärmens utrymme för att navigera till dess att hen nått målsidan och innehållet hen letade efter.

Vi är förstås inte ensamma om detta tänk. New York City, Manchester och Liverpool är exempel på städer som redan använder denna typ av navigering på sina “kommunsajter”.

Först mobil, sedan dator

Vi tror att denna typ av lösning är särskilt effektiv för att navigera på stora och komplexa sajter via mobiltelefoner, där det annars kan vara problematiskt att hantera långa och djupa menyer. Att hela tiden ha möjligheten att navigera vidare i strukturen utan att behöva öppna en ”hamburgermeny” tycker vi också förbättrar flödet när besökaren ska ta sig runt på webbplatsen.

Men att använda merparten av sidans yta för navigering är inte bara en fördel på mobilen. Vi tror också att det skulle vara effektivt för dem som använder större skärmar.

Vi behöver inte alltid se allt

En bieffekt av att låta startsidan vara huvudmeny är förstås att menyn inte följer med på undersidorna på samma sätt som en konventionell toppmeny gör. Vid första anblick kan detta tyckas vara en nackdel, men frågan är om det inte snarare är en fördel för besökarna.

Säg att en besökare vill ändra sitt abonnemang för sophämtning. Den informationen finns på goteborg.se under menyrubriken ”Miljö”. Det är knappast troligt att samma besökare under samma besök även vill passa på att läsa på om Göteborgs badplatser som finns under ”Kultur och Fritid” eller ansöka om plats på äldreboende under ”Omsorg och hjälp”.

I detta, troligtvis ganska vanliga scenario, är därmed toppmenyn inte till någon hjälp alls. Skulle besökaren till äventyrs faktiskt vilja ändra avfallsabonnemanget och söka plats på äldreboende vid samma tillfälle så är det nog troligare att hen googlar sig till direkt till informationen bägge gångerna.

I användningstester har vi till och med sett att toppmenyn snarare förvirrar än hjälper besökaren: ”Varför finns det en rubrik som heter ’Trafik och gator’ när jag befinner mig på stadsbibliotekets sida?”

Vi har sett att tanken att toppmenyn hierarkiskt är överordnad vänstermenyn är långt ifrån självklar för våra besökare.

Användningstesterna visar att vi är på rätt väg

När vi började fundera på denna lösning var en av våra farhågor att det skulle bli för många menyrubriker att välja på för besökarna, inte minst eftersom de skulle bli tvungna att scrolla för att kunna se samtliga nitton rubriker.

Till vår lättnad fattade dock samtliga testpersoner galoppen direkt när vi användningstestade prototypen. Att scrolla var inget hinder – testpersonerna scrollade utan att tveka hela vägen ner till menyrubrikerna längst ner. Och det var även tydligt att vårt upplägg med fler men konkretare rubriker var mer framgångsrikt än dagens lösning med färre och abstrakta rubriker.

Sammanfattningsvis, efter att ha deltagit på en hel del användningstester av goteborg.se genom åren, så vågar jag nog säga att det aldrig varit så få problem för testpersonerna att ta sig från startsidan ner i strukturen.