Sociala medier kan vara väldigt bra verktyg för att nå ut med viktig information på ett lättförståeligt sätt. De digitala klyftorna är minst inom sociala medier, nyheter och mediekonsumtion, det framgår av rapporten Svenskarna med funktionsnedsättning och internet 2019. Här kommer lite tips på hur du gör ditt innehåll tillgängligt
Men innan vi börjar, glöm inte att alla inte vill eller kan använda sociala medier. Viktig information ska alltid finnas tillgänglig på olika sätt och i flera olika kanaler, aldrig bara i sociala medier. En aktuelltartikel på webben är ofta en bra utgångspunkt för ett inlägg i sociala medier och ibland är det tvärt om, att något vi berättar om i sociala medier kan förklaras och fördjupas på webben.
I sociala medier har vi chansen att nå ut bredare, men också smalare och verkligen anpassa budskap och innehåll till dem vi vill nå. Personer med funktionsnedsättning är mer aktiva på sociala medier än personer utan och jag tror att just de ofta korta kärnfulla inläggen och möjligheten att ställa frågor gör att många har lättare att ta till sig informationen. Det behöver inte heller vara svårt att göra innehåll lättillgängligt.
Det är viktigt att budskapet går fram oavsett om du föredrar att titta, lyssna eller läsa.
Tillgänglighetsdirektivet gäller även för sociala medier, men det inte är lika tydliga krav som för webben. Vår ambition bör vara att alltid göra vårt innehåll så tillgängligt som möjligt för så många som möjligt oavsett kanal.
Några grundregler:
- Undvik stillbilder som enbart innehåller text.
- Tänk på tempot. Växla inte bilder för fort.
- Texta det viktiga när det finns tal.
- Tala eller syntolka det viktiga när det finns text.
All film som vi publicerar på goteborg.se ska vara textad. Det är det allra bästa även i sociala medier, väldigt många kollar ju utan ljud. Men det kan vara okej att göra undantag för kravet att alltid ha både tal och text i sociala medier om budskapet tydligt framgår av inläggstexten eller länk i inlägget. Vi vill inte helt undvika att göra snabba, spontana filmer för att de ibland är svårt att göra dem tillgängliga. Tänk alltid på vilken målgruppen är och anpassa efter den.
Mer om hur vi tänker kring bilder generellt i Göteborgs Stad finns på Visuell kommunikations sidor om grafisk profil.
Alternativtexta bilder
Alternativtexter eller alttexter läses upp av uppläsningsverktyg och förklarar vad en bild föreställer. Det går att lägga till alternativtexter till bilder på bloggar och i de stora sociala medierna. Facebook och Instagram, till exempel, autoskapar alternativtexter, men texterna är ofta väldigt korta och ibland direkt felaktiga, så vi rekommenderar att alltid gå in och redigera. Det ska vara kortfattat och du behöver inte beskriva allt som syns på bilden, bara det som är viktigt i just detta sammanhanget.
- På Facebook kan du redigera om du klickar upp bilden och väljer ”ändra alternativ text” under ”Alternativ”
- På Instagram väljer du redigera och sen redigera alternativ text.
Syntolka filmer
Syntolkning förklarar det viktiga som syns i en film för någon med nedsatt syn. För att följa lagen kommer det krävas att det går att tillgodogöra sig innehållet i filmen genom att läsa en text som finns tillgänglig tillsammans med filmen eller via talad syntolkning i filmen.
I sociala medier så kan det betyda att inläggstexten förklarar vem som talar i filmen och beskriver om det är något viktigt som syns i bild.
Ett smart sätt för att nå långt med små medel är att tänka radio när du gör film. Presentera den som pratar och säga vem avsändaren är på slutet.
Skriv klarspråk och skriv luftigt
Vi ska alltid skriva enkelt och begripligt. Börja med det viktigaste. Skriv kortfattat, men undvik förkortningar.
Gör radbrytningar för att göra texten luftigare och lättare att läsa.
Använd skrivhandboken för digitala kanaler och tjänster som finns på Göteborg Stads intranät.
Tagga tillgängligt och var försiktig med emojis
Håll nere antalet hashtags. Om du använder en hashtagg, skriv med stor bokstav i varje nytt ord, till exempel #DuÄrGöteborg eller #FairtradeCityGöteborg. Det gör det lättare att läsa för alla och de som använder hjälpprogram hör orden individuellt och inte som ett långt ord.
Var försiktig med emojisar. Texten måste vara begriplig även utan dem. Vissa hjälpmedel läser upp den officiella förklaringen av emojin, men inte alla, så ett bra sätt att tillgängliggöra en emoji är att skriva ut vad du menar, till exempel ❤️ ( hjärta) . Ibland kan emojisar också ha andra betydelser än du tror, så det finns flera anledningar att vara försiktig.
Inkludera
Säkerställ att budskapet inte omedvetet diskriminerar någon målgrupp:
- Uppfattas inlägget som professionellt av alla oberoende av kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck, funktionsvariation, etnicitet, religion och ålder?
- Finns det någonting som är svårt att förstå eller kan tolkas på ett felaktigt sätt?
Mer läsning
Våra uppdaterade råd om tillgänglighet på Göteborgs stads intranät: Tillgänglighet i sociala medier
En sammanfattning av rapporten om Svenskarna med funktionsnedsättning och internet 2019 från Post och telestyrelsen:
https://www.pts.se/sv/nyheter/pressmeddelanden/2020/ny-rapport-visar-tydlig-digital-klyfta-mellan-olika-grupper-i-samhallet/
Hela rapporten Svenskarna med funktionsnedsättning och internet 2019, i PDF-format:
http://www.begripsam.se/wp-content/uploads/2020/06/SMFOI_rapport_200616.pdf
Mer detaljerade tips på hur du gör tillgängliga kampanjer i sociala medier på engelska från gov.uk:
https://gcs.civilservice.gov.uk/guidance/digital-communication/planning-creating-and-publishing-accessible-social-media-campaigns/