Så här har vi jobbat med normkritik på goteborg.se

vilka_text_bildval

För ett par år sen genomförde vi en granskning av goteborg.se utifrån ett normkritiskt perspektiv. Syftet var att göra webbplatsen tillgänglig för alla – oavsett vem besökaren är. Det gick till så att två experter på normkritik och mänskliga rättigheter, Anna-Carin Jansson och Maria Jacobsson, granskade de femton mest besökta sidorna på goteborg.se. Det resulterade i en rapport från dem samt en skrift som vi tog fram tillsammans.

Skriften som heter ”Vem är normal – normkritik och webbpublicering” använder vi bland annat i våra redaktörsutbildningar. Den innehåller en faktadel om de lagar som styr oss som publicerar på en offentlig webbsida, om diskrimineringsgrunderna, mänskliga rättigheter och hur uppfattning om normer påverkar och styr oss.

En stor del av skriften är en beskrivning om hur man kan söka information utifrån vem man är. Här valde vi att skapa sju fiktiva personer. Samtliga personer bryter på olika sätt mot normer som är kopplade till lagens diskrimineringsgrunder. Det är till exempel fotbollsspelaren Kim som letar efter en inkluderande fotbollsklubb som har hbtq-kompetens, om Erik som blir utsatt för våld i sin relation och behöver stöd. Det handlar om Maryam som vill motionssimma och följa islamiska regler för bad. Det handlar om Lina som är civilekonom och söker arbete inom Göteborgs Stad och då letar efter information om arbetsplatsen är tillgänglig för rullstolsburna. Till varje person ställer vi frågor utifrån hur det gick att hitta informationen och frågor om på vilket sätt vi kan förbättra. Ibland kan vi förbättra redaktionellt men i vissa fall är det ju inte så enkelt. Det som personen eftersöker finns inte alltid i verkligheten.

”Vem är normal” innehåller också konkreta tips för hur vi ska analysera texter och bilder som vi publicerar.  Vem är med på bilden, vem är inte med? I vilket sammanhang får olika personer uttala sig och så vidare.

Exempel på frågor du ska ställa dig innan du publicerar:

När du jobbar med text:
  • Vem är ”du” – den tänkta läsaren?
  • Finns det flera tänkbara ”du”?
  • Vem kommer till tals i texten? Vem kommer inte till tals?
  • Är informationen relevant för göteborgare som är och lever på olika sätt?
  • För vem är texten tillgänglig? För vem är den inte tillgänglig?
När du jobbar med bild:
  • I vilken miljö, vilket sammanhang är bilden tagen?
  • Vad ska bilden illustrera?
  • Vad säger bilden om till exempel klass, kön och etnicitet
  • Om det finns människor på bilden, vilka människor?
  • Ålder, kön, hudfärg, funktionalitet?
  • Är någon aktiv/passiv?
  • Vad har personen för kläder?

Arbetet med granskningen och resultatet av den har verkligen berikat webbenhetens sätt att ta sig an det redaktionella arbetet på goteborg.se. Vi har ju, som jag sa tidigare tagit med ett avsnitt med normkritik i redaktörsutbildningarna och när vi inom kort ser över bilder på goteborg.se utifrån intentionerna i stadens kommunikationsstrategi är normkritik en viktig parameter, så klart.

Det är inte lätt det här med normer. En kan kanske aldrig vara säker på att nå ”alla” och att ”ingen” känner sig kränkt, men vi vill verkligen försöka göra det vi kan och bidra till att öka andelen redaktörer som ställer sig normkritiska frågor innan en trycker på publicera-knappen.

De flesta jag träffar och pratar om normkritik tycker att det är en positiv utmaning om än svår. Och mer kunskap i ämnet efterfrågas hela tiden både inom och utanför webborganisationen. Vi har till exempel varit i två andra kommuner och berättat hur vi gör.

Och nu ska dessutom alla på vår förvaltning konsument- och medborgarservice genomgå normkritisk utbildning och vi använder vår ”skrift” och vår erfarenhet i det arbetet. Väldigt kul!

stad_for_alla

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *