Hur ser goteborg.se ut ur ett normkritiskt perspektiv?

Hur möter goteborg.se sin besökare? Vad finns det för föreställningar om besökaren? På vilket sätt framgår det att Göteborg är en stad för alla? Det är frågor som vi fått svar på genom vår senaste normkritiska granskning av goteborg.se. I det här blogginlägget kan du läsa mer om vilka normer som kommer till uttryck på goteborg.se, och hur vi arbetar vidare för att kunna utmana dessa normer.

 

Jämn representation av män och kvinnor men ingen med ett otydligt könsuttryck

Representationen av kvinnor/män och flickor/pojkar är jämn på de undersökta sidorna. Granskarna hittar dock inte någonstans en bild på en person vars könsuttryck är otydligt i relation till tvåkönsnormen. Det innebär att de läser alla personer som de ser på bilderna som antingen kvinna eller man, flicka eller pojke. Män representeras ofta som aktiva, medan kvinnor representeras som passiva.

 

Personer med funktionsnedsättningar representeras enbart som hjälpbehövande

När personer med funktionsnedsättning syns på goteborg.se gör de det i sammanhang där de är passiva mottagare av samhällets stödinsatser och åtgärder. De är inte representerade i andra sammanhang.

 

Inte direkt kränkande  men ibland onödigt svårt

Granskarna har inte hittat något på de undersökta sidorna som indikerar ett direkt kränkande kommunikativt bemötande med koppling till diskrimineringsgrunderna. Språket som används är relativt neutralt. Däremot tycker granskarna att goteborg.se möter sin besökare på ett ojämnt sätt. Vissa sidor är detaljerade och krångliga, medan andra är mer informella och lätta. Tonalitet, tilltal och form varierar – något som ger en otydlig avsändare.

För vissa besökare kan det vara svårt att förstå informationen på goteborg.se. Granskarna bedömer att det verkar finnas en föreställning om att besökaren på goteborg.se har en ganska hög läsförståelse i det svenska språket. Besökaren förväntas också ofta ha en stor förförståelse kring hur olika system och strukturer fungerar i samhället.

 

De allra flesta är vita (och ingen bär slöja)

Det finns en tydlig vithetsnorm på goteborg.se. De flesta personer som syns på bilder är vita. Personer som inte är vita syns på bilder med yrken som stereotypt tillskrivs ”invandrare”, såsom inom restaurangbranschen, som personlig assistent eller färdtjänstchaufför, eller till rubriker om språkcaféer. Det finns inte några bilder på personer som bär slöja. En person som bär slöja eller har en annan hudfärg än vit har alltså svårt att hitta representativa bilder på webbplatsen.

 

Varför gjorde vi en normkritisk granskning?

En grundbult i Göteborgs Stads verksamhet är finnas till för medborgarna. För att det ska vara en möjlighet behöver vi som arbetar inom kommunen vara medvetna om de osynliga normer som vi bär med oss och ger uttryck för. Dessa normer riskerar att exkludera vissa av de medborgare som har rätt till vår service.

Redan 2012 gjorde Göteborgs Stad en första genomlysning av goteborg.se. Då granskades 15 av de mest välbesökta sidorna på goteborg.se utifrån ett normkritiskt perspektiv.

I Göteborgs Stads plan för att förbättra hbtq-personers livsvillkor kom 2017 önskemål om en ny granskning. Webbstrategiska verksamheten gav Nationella sekretariatet för genusforskning uppdraget att granska. Även denna gång granskades de 15 mest besökta sidorna, samt nu även startsidan och sju enhetssidor. Granskningen är nu klar och sammanställd i en rapport.

Här kan du läsa hela rapporten.

 

Hur ska vi använda resultaten?

De rekommendationer som finns med i rapporten kommer vi på konsument- och medborgarservice att använda i vårt ständiga och systematiska kvalitetsarbete på goteborg.se. Alla stadens verksamheter har också stor nytta av rekommendationerna och granskningsresultatet när det gäller att utveckla kommunikationen och bli mer normmedvetna i övriga externa digitala kanaler.

 

Har du frågor eller vill veta mer?

Kontakta Webbstrategiska
E-post: support.digitalakanaler@goteborg.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *