En av de starkaste trenderna inom webbdesign de senaste åren är hamburgermenyn 
– en menyknapp bestående av tre horisontella linjer som påminner om en hamburgare. Tanken är ikonen ska efterlikna en navigering och därmed få användaren att förstå att det är därunder som sajtens huvudsakliga navigering finns.
Det är framförallt på mobilsajter som hamburgermenyn blivit populär eftersom den ur ett designperspektiv sparar plats. Och plats är det alltid ont om på en mobilskärm.
Men hamburgermenyn är inte oproblematisk. Dels tycks inte ikonen vara allmänt vedertagen än. Många gränssnittsutvecklare vittnar om användare som inte förstår vad ikonen betyder.
Dels så blir det svårare för användaren att hitta när de inte ser menyvalen direkt utan måste klicka på en knapp först. Särskilt tydligt är detta när hamburgermenyn används på dator, enligt en artikel av Jennifer Cardello och Kathryn Whitenton.
Dessutom finns det flera exempel på webbplatser och appar som sett stora minskningar i antalet klick när de infört hamburgermenyer och liknande utfällningsbara menyer, enligt ett blogginlägg av Luke Wroblewski, Product director på Google.
Använda hela sidans yta för navigering
I mobilanpassningsprojektet för goteborg.se vill vi använda ett annat koncept för navigering på mobilen än en hamburgermeny.
Dels för att vi vill öka antalet menyrubriker i huvudnavigeringen från dagens 10 till närmare 30, något som vi tidigare beskrivit i inlägget Toppmenyns begränsningar och hur vi undviker dem i framtiden, och då får en hamburgermeny svårt att rymma alla menyrubriker på mobilskärmen.
Dels för att goteborg.se, som många andra kommunsajter, har en djup navigationsstruktur vilket kan göra det svårt för användarna att både förstå och använda sig av en hamburgermeny.
Eftersom projektet har en mobile first-inriktning vill vi först och främst säkerställa att det är enkelt att navigera på mobilen. Därför väljer vi att, likt gov.uk, nyc.gov och liverpool.gov.uk, använda hela sidytan för navigering tills dess att användaren når en målsida med det faktiska innehållet.
Genom att använda hels sidans yta för navigering så är menyvalen tydligt exponerade för användaren. Dessutom tycker vi flödet i navigeringen fungerar bättre om användaren inte behöver öppna en hamburgermeny varje gång de ska ta sig ett steg neråt i strukturen.
Färre nyheter och puffar
Vad är då nackdelarna med det här det här navigeringskonceptet? Det som är det mest uppenbara är förstås att utrymmet för innehåll på startsidan och underliggande navigeringssidor minskas radikalt. Den yta som vi tidigare använt för att puffa för nyheter, kampanjer och annat relaterat innehåll upptas istället av navigering.
Men frågan är om det verkligen är den nackdel. Vi längre sett ett tydligt mönster att våra användare inte är särskilt intresserade av att läsa om våra projekt, nyheter, kampanjer och evenemang när de befinner sig på startsidan. Istället vill de vidare ner i strukturen för att kunna lösa sin uppgift. Läs mer om det i inlägget Startsidan är död.
I användningstester har vi kunnat se samma beteende på underliggande navigeringssidor. Testpersonerna läser inte ens ingressen på en navigeringssida utan börjar med en gång skanna av navigeringen för att hitta rätt väg för att komma vidare.
Vill vi som kommun ha e chans att nå ut med våra budskap bör vi istället göra det i sin rätta kontext. Det vill säga på målsidorna, där användaren nått sitt mål och faktiskt är mottaglig för relaterat innehåll.