10 punkter: så väljer du ett lättkommunicerat verksamhetsnamn

10-punkter

Göteborgs Stad är en stor och differentierad organisation. Här finns en mängd olika verksamheter som levererar tjänster och service till göteborgarna. Och det är just tjänsterna och servicen som är det viktiga för medborgaren.

Och eftersom organisationen är stor och inte alltid lättbegriplig är det viktigt att vi är tydliga i vår kommunikation. Ett sätt är att döpa våra verksamheter till tydliga och användarvänliga namn när vi skapar nya verksamheter.

Det blir allt viktigare hur vi väljer att namnge våra verksamheter eftersom den främsta kontaktytan mellan medborgaren och myndigheten numera sker i digitala kanaler.

Eftersom namnet ofta presenteras utan någon förklarande kontext – till exempel i Googles träfflista, i ett socialt medieflöde eller som en länk på en webbplats – är det viktigt att namnet är tydligt och självförklarande. Då kan medborgaren snabbt förstå vad verksamheten erbjuder för tjänst eller service.

Här är Göteborgs Stads tio punkter för att få ett användarvänligt och tydligt verksamhetsnamn:

1. Tänk ”Hela staden”-perspektiv

Göteborgs Stad är i sig ett starkt varumärke och det ska vi utnyttja när vi kommunicerar kommunens verksamheter. Att vi dessutom ska framstå som en stad samt bli bättre på att berätta för boende, besökare och företagare vad staden gör talar för att vi ska lyfta fram att verksamheternas tjänster och service levereras av Göteborgs Stad som helhet snarare än av enskilda verksamheter.

Exempel: Göteborgs Stads kontaktcenter istället för bara Kontaktcenter

2. Tänk på sökmotorer

Google är det i särklass vanligaste sättet för personer att hitta information på internet. Och eftersom en verksamhet då konkurrerar med potentiellt hela världen om att hamna högt i sökmotorernas träfflistor är det en stor fördel om de sökord som användaren använder också återfinns i verksamhetsnamnet. Ofta känner medborgaren inte till verksamhetsnamnet utan googlar istället på den tjänst eller service som hen är ute efter.

Exempel: Björkekärrshus äldreboende istället för bara Björkekärrshus

3. Namnet ska vara självförklarande

I många fall kan verksamhetsnamn förekomma utanför en förklarande kontext. I dessa fall är det en stor fördel ur ett kommunikativt perspektiv att namnet i så stor grad som möjligt är självförklarande.

Exempel: Juniorträning istället för Junior

4. Undvik inifrån och ut-perspektiv

Inom organisationen kan det ofta finnas ett syfte med att ha exempelvis ett projektnamn eller unikt namn på en specifik verksamhet, för att särskilja den från organisationens övriga verksamheter. Dock är det ingen självklarhet att detta interna syfte har samma effekt i den externa kommunikationen till medborgarna. För medborgarna är det servicen eller tjänsten som är viktigast. Inte hur den förhåller sig till övriga verksamheter inom organisationen.

Exempel: Föräldrastödet Glädje och utmaningar i Angered istället för Glädje och utmaningar

5. Fokusera på servicen/tjänster

För de allra flesta medborgare är det den tjänst eller service som kommunen erbjuder som är det centrala – inte att de har ett spännande eller unikt namn. För att effektivisera kommunikationen är det därför en fördel om namnet skvallrar om vilken tjänst eller service en verksamhet erbjuder.

Exempel: Färre skolavhopp, fler unga på arbetsmarknaden istället för Hikikomori

6. Tänk på personer med svenska som andra språk eller kognitiva funktionsnedsättningar

För många personer är det av olika anledningar problematiskt med abstraktioner. För dem är det viktigt att kommunen är tydliga i sitt språk, och namnsättning av våra verksamheter är inget undantag. PTS (Post- och telestyrelsen) rekommenderar exempelvis att ”välja vanliga, välkända och entydiga ord och formuleringar”.

Exempel: Returen – kreativt återvinningscenter istället för REturen

7. Ha med eventuell lokal/geografisk anknytning i namnet

I många fall vänder sig en verksamhet till medborgare i en viss stadsdel. I de fallen blir det tydligare för medborgaren om den geografiska avgränsningen framgår redan i namnet. Annars finns en risk att medborgaren börjar ta del av information för att sedan upptäcka att hen inte tillhörde målgruppen.

Exempel: Behandlingsgruppen nordost för drogproblem istället för bara Behandlingsgruppen för drogproblem

8. Undvik förkortningar

För att en förkortning ska fungera krävs att mottagaren förstår vad den står för. Det gäller exempelvis allmänt vedertagna förkortningar och stora välkända organisationer. Dock är så sällan fallet för kommunala verksamheter. Då är det bättre att skriva ut förkortningen.

Exempel: Människan bakom uniformen istället för MBU

9. Undvik metaforer, symbolik och ordvitsar

För att metaforer, symbolik och ordvitsar ska fungera krävs att avsändaren och mottagaren har gemensamma referensramar. Saknas det så fungerar inte greppet. Även här finns rekommendationer från PTS (Post- och telestyrelsen): Var konkret, undvik bildspråk.

Exempel: Stressmottagningen Lavendel istället för bara Lavendel 

10. Undvik namn som kan uppfattas som privat verksamhet

Det finns en styrka i att tillhöra offentlig sektor när det kommer till medborgarnas förtroende för verksamheten. Därför ska vi inte heller försöka efterlikna namn från den privata sektorn. Undvik till exempel utländska eller påhittade ord.

Exempel: Elbussarna på linje 55 istället för ElectriCity

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *